Orlando innamorato, bok I, kapitel IV, strof 26–29
Låt oss nu återvända till den store kung Marsilio. Han tog emot marsk Reynald med stor ära och betygade kung Karl sin eviga tacksamhet. Men Ferragùt hälsade han med kärlek och kysste honom och sade:
– Kära barn, nu vågar jag äntligen hoppas. Du, med din styrka och ditt stora mod, kommer att besegra den fördömde Gradasso och ge oss tillbaka vårt kungarike.
Order utgick om att man skulle tåga mot Barcelona i morgon dag, för Grandonio höll stadens vårdkasar ständigt brinnande som ett rop på förstärkningar. Detta var tågordningen man beslutade om:
I ottan avtågade först Spinella och den bålde Serpentino Stjärnriddaren med tjugo tusen man som förtrupp.
Sedan följde Reynald med de frankiska divisionerna, femtio tusen under Karl den Stores och de kristna befälens fanor.
Efter honom kom prins Matalista av Spanien och kung Morgante med trettio tusen morska män.
Isolier tågade därnäst med emiren och tjugotusen man.
Och bakom dem ledde Ferragùt och kalifen en stödkår på trettio tusen.
Sist förde kung Marsilio själv befälet över eftertruppen, ett mäktigt förband om femtio tusen mannar.
Varje kår tågade ut i tur och ordning, den ena efter den andra med bestämda mellanrum.
Solen sken, och fanorna hölls högt och fladdrade i vinden under marschen ner från bergen, så att kung Gradasso skulle se dem på långt håll från sitt läger och förstå vilka han hade att göra med.